Beslutsångest

Senaste veckan har jag haft otroligt mycket huvudbry. Jag har stått inför mitt livs absolut svåraste val. Har velat fram och tillbaka hela tiden, vägt för- och nackdelar mot varandra, rådfrågat omgivningen och försökt lyssna inåt i kroppen. Egentligen har jag inte heller blivit nå klokare. Jag tvekar och tvivlar fortfarande. Men jag var tvungen att bestämma mig ganska snabbt, så jag hann egentligen inte känna efter till 100%.

Valet har handlat om en utlandstjänst, denna gång i Tchad-Afrika. Den här missionen bokstavligt talat kom till mig utan att jag behövt söka den. Det är otroligt lockande, speciellt då detta är en "första mission" och antagligen inte kommer bli fler. Jag skulle åkt som förare på pansarterrängbil i sjukvårdstropp. Jag är grymt sugen att åka igen och tycker det låter spännande och lockande. Fördelarna och anledningarna till att jag vill åka är många.

Men...

Ändå så var valet inte klockrent. Tror att många faktorer spelar in. En anledning kan vara att jag precis börjat plugga och tycker det känns bra. Skönt att jag äntligen bestämt mig vad jag "ska bli när jag blir stor". Det här är ändå egentligen inget hinder, ett studieupphåll funkar hur bra som helst. Pratde med läraren och han till och med uppmuntrade mig att åka.

Vad är det då som får mig att vara kvar i Sverige? Jag har ett ganska bra liv idag och är rätt nöjd. Saken är ju bara den att  ALLT finns kvar även när jag kommer tillbaka. Radhuset finns kvar (en mycket nära vän till och med erbjöd sig att vakta det i ett halvår), utbildningen finns kvar (och jag kan till och med tillgodoräkna mig det jag hittills gjort), Friskis finns kvar (även om jag verkligen skulle sakna spinningen).

Efter att ha funderat och velat kom jag fram till att det enda som eventuellt inte finns kvar, är min nyfunna kärlek. Jag är otroligt glad och lycklig över att jag träffat honom. Han är stans kap, på alla sätt och vis. Det var en vän på Friskis som parade ihop oss och det visade sig vara perfekt match. Dock så är vi precis i inledningsfasen och har bara känt varandra i drygt en månad, så det vore ju dumt att låta mitt beslut styras av honom. Tänk om jag struntar i Afrika för hans skull, och så slutar jag ändå som singel? Dessutom så försöker jag tänka så att "Om det är meningen att det ska vara vi, så kommer vi klara att jag åker". Svårt, svårt.

Kommentarer
Postat av: Håkan

Köra bil kan du väl göra nästan när som helst men...

2007-10-23 @ 07:22:31
Postat av: Sofia

Halloj tjejen! Oj vilken chans att få åka iväg igen! Förstår din tvekan... Kan inte och vill inte råda dig, det är ju ditt beslut, men jag lovar att skicka positiva vibbar så att du känner att vad du än bestämmer dig för så är det rätt! Kram Sofia

2007-10-24 @ 10:33:15
URL: http://stickospring.blogspot.com
Postat av: Eriksson

Glöm inte bort.... ALLT SKA MED! Hälsa Nyman om du åker ner, tror han skulle ner oxå. Det är ju som sagt en fin chans att åka igen, men valet är ju ditt. Förstår ju att det kan vara svårt när man har allt ordnat för sig här hemma. Det "förstör" ju en del att åka. Kraaaam!

2007-10-25 @ 15:53:05

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0