Tankar efter en mission

Efter KS08 (Kosovo 2003) var jag så himla glad att vara hemma. Det var helt underbart att få vara civil igen, välja vilka kläder man ville ha på sig, vad man skulle äta, när man skulle gå upp på morgonen mm. mm. Just den enkla saken som att välja vilka man ville umgås med kändes som en lyx. Kan väl erkänna att min KS mission på många sätt inte var den bästa. Jag var så glad när jag kom hem och det var så få jag ville ha kontakt med efter.

Nu när jag är på TD01 (Tchad) är allt annorlunda. Det är en otroligt bra sammanhållning (kan kanske bero på att vi bara är drygt 200 svenskar mot i Kosovo 650) och det är så himla bra folk med. Det är jätte många som jag vill hålla kontakten med när missionen är slut. Det finns många glada prickar och filurer. Jag vet också att det inte brukar bli riktigt så. Det är så enkelt att säga "Vi bara MÅSTE höras och hålla kontakten". 


Sen brukar det av erfarenhet inte bli så. Jobb, plugg, andra kompisar och avstånd kommer emellan. Sen kan det också vara så att man inte har så mycket gemensamt civilt. När man är på mission har man den gemensamt och man strävar mot samma mål. Man kan ha hur kul som helst och vara de tajtaste vännerna. När man sen kommer hem kanske man inte har ett dugg gemensamt. 

Jag vet att det är så här och jag försöker stålsätta mig. Jag är så himla känslomässig, vill gärna att allt ska vara för evigt och sådär. Nu har ju en del varit hemma sen början på juli och mycket riktigt så har de glömt bort mig. Eller, så känns det varje fall. Så mycket prat och glädje, kramar och prat om gemensamma saker i Sverige. Och så blir det ingenting istället. "Mycket snack å lite verkstad". Man behöver inte hålla kontakten, men säg då inte att vi ska göra det!

Sen blir jag blir otroligt glad och överraskad när folk som fortfarande är kvar i Tchad hör av sig (när jag är på leave) och vill höra hur det är. Och hör på det här: Jag har faktiskt umgåtts med Tchad folk på min leave! Helt frivilligt! Dessutom var det riktigt trevligt :-). Det hade aldrig inträffat med folk från Kosovo.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0