Märkligt...

Igår klev jag åter på tåget mot Vännäs som gick 19:37. Inne i kupén där jag ska sova, sitter redan 4 tjejer. Jag sätter mig ner (sängarna är ännu inte sängar utan sittplatser) och sätter igång datorn och pluggar i musik i öronen. Alla vet ju att man aldrig pratar med folk man inte känner, tänk bara på hur det brukar vara när 10 pers står i en hiss och trängs. Men så frågar en tjej lite försiktigt om hon får bjuda på tuggummi och sen är tjattret igång.

Jag sitter som i min lilla egna värld, har absolut ingen lust att vara social och trevlig. Helt plötsligt sitter de andra och konverserar, löser korsord tillsammans och umgås som om de alltid kännt varandra. Lite märkligt tycker jag det är. Så blir det dags att sova och vi hjälps åt (!) att bädda samtliga sängar. Säger godnatt och sov så gott till varandra.

När jag sen ska gå av strax efter sex på morgonen får jag en kram av en tjej. Vad ska man göra liksom? Det är bara å se glad ut och krama tillbaka och önska trevlig resa. Mycket märklig tågresa...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0