Brandövning

Shit vad jag har varit trött de senaste dagarna, igår orkade jag inte ens sätta på datorn. Nu tänkte jag bara uppdatera bloggen som hastigast och sen ska jag krypa ner i sängen och börja på en ny bok *mysigt*.

Igår hade vi brand- och 1:a hjälpen utbildning på skolan. Det är en del av kursen "Arbete på väg" (som vi ska fortsätta med v.16).

När man kommer till en skadeplats ska man handla enligt principen "L A B C D E". Luften vi andas in innehåller 21% syre, när vi andas ut finns 17% kvar (alltså finns det hopp om vi gör mun-mot-mun metoden ;-))


HLR-utbildningen har varierat varje gång jag gjort den. Senaste rönet är att man ska göra 30 kompressioner i ganska hög (men jämn) takt och därefter 2 inblåsningar.



En brandsläckare bör finnas i var mans hem, ifall olyckan är framme.



Självlysande klass ;-)




Skojsigt värre :-)

Drömhus :-) :-)

Satt och slösurfade på hus häromdagen och vips så stirrade jag på mitt drömhus! Helt jäkla underbart, kände direkt att det är där jag vill bo. Kan flytta direkt, sälja radhuset och bosätta mig på landet före sommaren. Är dock lite orolig för hur framtiden blir, kanske är dumt att köpa hus när man inte ens vet om man har jobb efter utbildningen? Kan jag ens få ett lån idag?

Samtidigt så kanske det inte kommer några fler såna här guldkorn där ALLT stämmer med vad jag söker:
-Landet känsla
-Inga grannar i sikte
-Renoveringsobjekt
-Stor tomt
-Bra avstånd till storstad
-Möjlighet att ha hästar på gården


Klicka för att komma till mitt drömhus



En busschaufför är en man med glatt humör (NOT)

Här i Örebro har vi möjlighet att betala med SMS-biljett på bussen. Väldigt praktiskt eftersom man typ aldrig har kontanter på sig. Det är också så att man inte längre får betala med pengar efter kl.19 på dagarna. Det har tydligen varit väldigt mycket rån och bråk på bussarna och därför har chaufförerna inte längre några pengar på kvällstid. Så länge man alltså har mobilen med sig eller ett laddat busskort, är allt frid och fröjd.

Idag när jag åkte klev det på en tjej som visade upp mobilen för chauffören. Jag har ju själv köpt biljett på det viset så jag vet att det är en jädrans massa siffror och bokstäver. Nu var det något som inte stämde och chauffören vägrade nästan låta henne gå ombord. Han ringde upp kontoret och pratade med sin chef, stannade bussen och stängde av motorn. Jag satt där och såg minutrarna ticka förbi och började nästan bli orolig att jag skulle missa tåget.

Vad är det att bråka om en jävla biljett som kostar 20;-?? Inte vet jag om tjejen hade kopierat sin biljett eller faktiskt köpt en ny. Teknikens under är ju bra men ibland kan den ju trilskas. Känns som det kvittar faktiskt när det gäller att passa tider som chaufför. Men för honom var det nog principsak. Jag hoppas inte jag blir en sån argbigga när jag blir gammal och grå.

Jag gillar...

... hemmagjord potatismos med morötter, färska örter och stekt lök...



...att vårlökarna börjar hitta upp i trädgården...


Besvikelse

Örebro. Jag hade sett fram emot:

-Att sitta ute på trappen i vårväder och äta frukost
Istället:


-Att hämta min kamera som varit på lagning.
Istället får jag köra ett tag till med mobilen. Kameran har gått i retur när jag inte hämtade ut den i tid. Det trots att jag ringt Olympus och bett dem förlänga liggetiden.

-Att hämta ut ett nytt guldhalsband eftersom jag tappat det jag hade (som tur var hade jag det försäkrat).
Istället var jag tvungen att betala 2'250,- för att få ut ett exakt likadant. Det ska tilläggas att halsbandet kostade 1850,- när det köptes! Guldpriset har gått upp med över 100%, helt galet! Jag som i min vildaste fantasi trodde att i och med försäkring hade man försäkrat sig att alltid få ut ett likadant, oavsett vad guldpriserna låg på. Det  här var garanterat sista gången jag tecknade försäkring!

Torsdagsrutin

Torsdagar brukar för mig vara förknippat med JOBBIGT och TRÅKIGT. Efter teorin går vi ut och vårdar maskinerna, vilket innebär bland annat smörjning av alla miljarder smörjnipplar. Idag har vi för ovanlighetens skull haft praktiskt teori utomhus. Vi gick igenom hur man arbetar med laser, var man ställer upp den, hur man beräknar hur högt den ska stå och hur man ska gräva enligt lasern. Lasern är jäkligt exakt, på centimetern blir det. Kan tänka mig att man typ aldrig blir klar när man gräver efter laser, man kan finputsa precis hur mycket som helst.

Lasermottagaren sitter längst till vänster i bild (gul manick på ett järnrör), precis ovanför rotortilten.


Lasern lyser med ett grönt streck, alltså är vi i lagom höjd med skopan.

Nu har jag en vecka kvar på grävmaskin innan jag går över på hjullastaren. WEEIII :-) :-)

Kabelgrav

Nu har jag bara en veckas körning kvar på grävmaskin innan jag går över till hjullastare :-). Det är ju egentligen hjullastare jag vill köra, det är den jag fastnade för i Tchad. Har fått frågan varför jag då inte valde den som första hands val när jag hade chansen. Kan bara svara att beslutet var väl genomtänkt och att jag inte ångrar att det blev grävmaskin ändå. I alla fall så kommer jag ju nu få möjlighet att ta Hjullastare Gods. Får se hur många veckor som krävs, förhoppningsvis blir jag klar med lite marginal innan skolan slutar. Då har jag tänkt gå tillbaka till grävmaskin och finputsa och satsa på högre betyg där.

Det var en intressant dag idag. Fick börja med att lokalisera ett läckage av hydraulolja. Det visade sig att det bara var att skruva åt en skruv där slangen sitter fast i däcket.

In i tvätthallen, avfettning på däcket, starta och se var det läcker.


Fick bara ungefär en timme på mig att gräva och gräva igen en kabelgrav. Denna gång grävde jag nära kanten för att simulera nedläggning av en kabel nära en vägkant. Ganska snart kom jag på varför denna övning var lite klurig. Dels ville det jag grävde upp gärna fara över kanten, dels var det lätt hänt att jag grävde längre och längre från kanten.


Idag lyckades jag med fler saker än igår. Själva botten på graven var jämn och jämndjup, ytan bredvid graven var ren och snygg utan risk för massor att åka ner i graven, jag la massorna (snön jag grävde upp) i höjd med gravens början, graven var rak. Här ser man att jag dock inte lyckades hålla mig vid kanten, jag har smygit in mot mitten.

Traktorgrävaren har en funktion där stickan går att vrida åt höger eller vänster. Nu kommer jag inte ihåg vad det heter dock. Väldigt praktiskt att använda om man till exempel ska gräva dränering intill en husvägg. I vanliga fall gräver man ju rakt framför sig.

Mobilstrul

Kul att det man filmar och tar kort med mobilen sparas, jävligt kul! Det var då inga problem med att ta korten men när jag nu ska lägga upp min kabelgrav på bloggen, så finns det inte kvar!! Va faan har hänt? Mobilen kan man inte lita på...

Blir bättre till helgen då jag ska hämta ut min kamera som varit på lagning. Den pajade när jag var utomlands och dök. Hade den i bassängen (bara på 3.5 m djup - kameran skryter med att den pallar 10m!) och sen gick det inte att föra över bilder till datorn längre. Lat som man är så drog jag mig med allt pappersarbete det innebär att skicka in på lagning (det gick ju ändå trots allt att stoppa in minneskortet i mobila bredbandet och på så vis föra över bilder och filmer). Men nu ska jag hem till helgen och då tänker jag hämta ut paketet med kameran. Har eftersänding på min post men det gäller tydligen bara brev. Så alltså eftersändes paketavin men inte själva paketet. Hur tänker posten egentligen??

Traktorgrävare

Vilken svår maskin jag fått denna vecka! En miljon knappar på joysticken och både last- och grävaggregat. Tur man är tjej så man kan göra två saker samtidigt ;-). Fick gräva en grop med traktorgrävaren när jag var i Tchad, men har inge minne av att det var så här klurigt. Kan kanske bero på att jag inte behövde vare sig köra eller styra frontskopan, jag behövde bara koncentrera mig på 4 funktioner.

Här var det varmt, soligt och klarblå himmel

Här är det kallt, mulet och snö!

I stort sett hela kvällen gick åt till att bara (försöka) lära sig alla knappar, spakar och reglage. När det var typ 10 minuter kvar fick jag stapla lite traktordäck. Jag fick upp 5 st innan de gled av varandra. Fast det var ganska så kul å det gällde att hålla tungan rätt i mun.

Nu ska jag passa på att njuta av att vara helt ledig. Inget prov att plugga till och inga "måsten". Har fått en bok i helgen som jag börjat läsa på "Till dess din vrede upphört" med Åsa Larsson. Hon har bland annat skrivit "Solstorm", som jag för övrigt bara gillade i bokformat. Det blir en riktigt skön och lugn myskväll på rummet :-)

3-rätters middag

Det bor nog en liten hemmafru i mig. Jag gillar att stå i köket och fixa och dona, baka och laga mat. Det roligaste (och godaste) jag vet är att baka bröd. Det ska vara mycket tuggmotstånd i dem, gärna med vetekli och grovt mjöl, solroskärnor och spenat. Jag är en brödmissbrukare, kan äta precis hur mycket som helst. Allra godast är det såklart med rikligt med salt smör och en tjock ostskiva och en bit paprika ovanpå. Tror min övervikt som jag la på mig när jag flyttade hemifrån i huvudsak bestod av 99% bröd ;-).

Den här helgen är jag återigen på nordligare breddgrader. Packade lätt när jag skulle åka och fick i stort sett bara med mig några tidningar och ombyte. Ingen träning på hela helgen alltså. Kände efter nån dag att jag började klättra på väggarna, har sån enorm överskottsenergi om jag inte får göra av med den på nåt sätt. Så hur löser man det?? Jo, man ställer sig i köket och får utlopp för sin överskottsenergi :-)

Pizzabullar med skinka och tomatsås. Perfekt att ha i frysen och ta fram när man behöver ett snabbt mellanmål.


Lasagne med färska kryddor och färdig ostsås. Otroligt god, tror den till och med är den godaste hemmagjorda lasagnen jag ätit :-)


Å så semlor till efterätt. Jag vet att säsongen är förbi men semlor kan man aldrig äta för mycket av

Idag är det strålande sol, klarblå himmel och några plusgrader. Jag tror jag ska sätta mig ute en stund och bara njuta. Har i och för sig fortfarande lite energi kvar men jag ska sitta på en buss X antal timmar ikväll så jag kan behöva dem för att uthärda resan tillbaka till Vännäs.


Oroliga lärare

Jag behövde sluta en timme tidigare igår från plugget. Så när klockan var 16 ropade jag på Motorolan till ena läraren att jag var klar och tänkte röra mig. "-Det går bra det svarar han". och så lägger han till "Var rädd om dig". Jag log lite och gick in för att byta om. Så ringer mobilen och då är det samma lärare som ringer. "-Jannica, hörde du att jag sa att du skulle vara rädd om dig?". Det var nära att jag svarade "Ja pappa, jag hörde och jag lovar att vara rädd om mig". :-). Tror läraren har lite faderskänslor för oss unga elever  :-)

Släntning

Började dagen med en härlig löptur i strålande solsken, inga moln och nollgradigt :-). Guu så underbart! Märker att mina tappra löprundor börjar ge resultatet, 46 minuters rundan har helt plötsligt blivit 42:30.

Kom till plugget, skrev prov i Anläggningsarbete och spikade! Jäklar vad gött det kändes att skriva full pott :-). Sen... sen var det dags för lite släntning igen. Vet inte vad jag gör för fel, men jag får faan inte till det. Visserligen går det bättre och bättre, så "fin" slänt som jag gjorde idag har jag aldrig gjort tidigare. Det är precis som att jag så väl vet hur jag ska göra, men när jag sen ska omsätta teorin i praktik blir det bara galet. Tyckte ändå jag fick till det på slutet, det var inte bra men bättre.



Släntkrönet ska vara mellan de två utsatta käpparna och lutningen ska vara densamma hela vägen. Släntningen jag gjort är alltså till vänster om käpparna, till höger har jag stått och arbetat. Kände mig skapligt nöjd när jag var klar (det är ju ändå trots allt den bästa slänten jag gjort hittills) men sen kom grävmaskinsläraren förbi och tryckte ner mig totalt. Han visste inte om han kunde sätta G eller Påbörjad på övningen. När jag sen stod och städade maskinen kom andra läraren förbi och utbrast: "Men Jannica, vilken himla fin slänt du gjorde ikväll!". Ja, hmmm... Vad ska man tro egentligen?

Jävla helsikes skit dag!

Jävlar vilken hemsk dag det här har varit! Skicka mig framåt i tiden, NU! Om dagen bara kunde ta slut snart. Klockan är visserligen 21:55 men jag har prov imorgon och alltså några timmar kvar innan jag får gå och knoppa.

Det började med att jag inte fick dit hydraulslangarna från släntskopan på maskin. Det var tryck kvar i slangarna och därför gick det sig inte. Hämtade lite verktyg och skruvade upp skruvarna och lättade på trycket. Därefter skulle jag slänta (jippeii, det är ju det bästa jag vet!! NOT!!!). Det var bara 4 fel med den här slänten:

1) Jag stod typ 10 meter över backen
2) Det var bilar parkerade nedanför
3) Det finns inget säkerhetsbälte i maskinen
4) Ytan jag stod på var jätte smal och extremt hal och halkig

Jag var fler än 1 gång rädd att drutta ner för slänten. Det går inte att vara livrädd när man gräver, man kan inte koncentrera sig då. Allt jag kunde tänka på var hur jäkla rädd jag var. Och jag som inte ens är höjdrädd, jag hoppar ju för bövelen fallskärm!

Här står den lilla pulkan och nästan vinglar ner för slänten


Ok, det var kanske inte 10 meter upp, men det kändes som super högt!


Själva släntningen (det lilla jag fick till) blev väl ok, varken mer eller mindre

Nu sitter jag och läser boken "Anläggningsarbete" som vi har prov i imorgon. Egentligen är det inte så tungt, boken är bara på 31 sidor. Jag har dock helt glömt bort det här med studieteknik och hur man lär sig saker. Hur gör man liksom? Är det bara att läsa tillräckligt många gånger tills det sitter? Ska man anteckna, skriva kontrollfrågor till sig själv? Låta någon förhöra en? Vet inte hur jag ska få nåt att fastna lagom länge tills provet är över. För det vet ju alla, man lär ju sig bara till proven ;-)

Åkerman H10B



Varje dag kl.15 samlas hela klassen för att gå igenom vilken maskin man ska köra och vilken övning vi ska göra. "-Jannica, du har körförbud". Nu var det inte riktigt så illa utan min det var nå vajsing med min maskin. Så istället fick jag ta H10. Snacka om uråldrig maskin! Det var som att gå 50 år tillbaka i tiden, allt är gammalt på den. Ett under att den fortfarande går, om ni frågar mig.




Jag satte på tjälkroken och tog med mig djupgrävningsskopan. Kändes lite vingligt att åka runt med den som envisades med att svaja.
Kanske lite svårt att se, men den stora skopan bärs av en betydligt mindre. Tjälkroken är som en liten tand och används för att bryta upp tjälen i backen med.


Nu är våren här, och det med besked! Våra sandhögar rinner ihop, snön smälter och under finns bara lera, lera och åter lera. Tur man har höga gummistövlar :-)!

Nu ska jag ta och sätta mig framför lite spännande läsning. Vi har 2 prov den här veckan, först i Anläggningsarbete och sen i Service & Underhåll. Tur att inte Vännäs är mer spännande, nu kanske jag faktiskt kan få lite plugg gjort!

Väderomslag

Bloggen har tyvärr blivit kraftigt lidande då jag varit på ännu högre breddgrader.  Men, man måste ju få vara helt ledig ibland också och låta datorn vara avslagen :-).

Var och såg "Män som hatar kvinnor" igår. Har läst alla böckerna (precis som resten av Sveriges befolkning) och såg med spänning fram emot filmen. Oftast är ju boken bättre än filmen, men i det här fallet var det nog dött lopp. Mycket på grund av de otroligt duktiga skådespelarna, de gjorde hela filmen!

Så det är så här Lisbeth ser ut i "verkligheten". Ungefär som jag hade föreställt  mig.

På vägen ner mot Vännäs igen var vädret minst sagt skiftande. Det började med strålande sol och klarblå himmel och några plusgrader. Väl framme så var det molning, disigt och 3 minus.
Ena minuten så var det sånt här väder och solglasögonen var välbehövda.

I nästa sekund såg det ut så här. Mycket märkligt väderomslag.


Norrlandslugn...

Sitter och käkar popcorn och funderar över livet. Det är bra märkligt alltså. Jag har lever oftast i 180, far och flyger överallt och vill hinna med så mycket som möjligt. Det värsta som skulle kunna hända är att jag på min dödsbädd ångrar saker jag inte gjort. Hoppa fallskärm, resa, dyka, träna, träffa kompisar, utbilda mig, parta, renovera hemma, seminarier, föreläsningar, handarbete.
Många av mina kompisar säger ofta åt mig att ta det lite lugnt, varvar ner lite innan jag kollapsar. Saken är den att jag vill ha mycket i almanackan, jag mår bra av det. Visst tycker jag lediga dagar är skönt, men efter några timmar vill jag iväg igen på nya äventyr.

Norrland håller på att förändra mig. Eller så är det kanske bara att jag håller på att bli äldre, närmar mig 30-strecket. Hur som helst så trivs jag otroligt bra här uppe, bland snö och skoterljud. Jag håller på att hitta ett lugn som passar mig väldigt bra. Tror jag behöver den här biten för att få balans i livet. Funderar mer och mer på att det nog bor en liten norrlänning i mig trots allt. Det är nog här jag ska bo "när jag blir stor". Drömmer om ett stort hus mitt ute i skogen där bara fåglarna är mina grannar och stallet står runt husknuten. Jag drömmer om en karl och kanske så småningom barn. Det där med barn är får dock vänta några år, är lite kluven när det gäller det.

Jag vill ändå inte ge upp mitt liv jag har idag. Utan det handlar mer om att lägga till något bra, något lugnt som ger mig balans i livet. Jag väntar med spänning på morgondagen och vad den har att komma med :-)

Köksproblem...

Vad är det för jävla idioter som bor här på elevhemmet? Hur kul är det att äta havregrynsgröt i en tekopp med gaffel?? Jag blir så less... Inte nog med att vi har mattjuvar, vi har porslins- och bestick tjuvar också! Vem är det som är så jävla lat och inte orkar gå ner med disken när man har käkat? Måste ju lukta grunka inne på deras rum. Det är faan inte meningen att man ska behöva ha en egen uppsättning tallrikar, glas och bestick på rummet. Fortsätter det så här så blir det nästan så jag får göra, alternativt byta boende.

Jävla idioter!!!

Dikesgrävning

Det har gått lite si och sådär med min grävning. Jag har nog hela tiden hållit mig i fas med var vi ska ligga i utbildningen, men det har varit så grymt svårt. Kändes som att det lossnade lite förra veckan när jag fick till en husgrund som jag själv var himla nöjd med. Den här veckan har jag planerat en snölimpa (man jämnar till en yta så den blir helt plan) och grävt ett dike.

Jag har tagit stormsteg fram i grävningen på bara några få dagar, det känns mycket mycket bättre nu! Nästan som att det äntligen lossnat för mig :-). Idag grävde jag ett dike som var jätte bra, hade jag bara fått till det några meter till så hade det blivit VG! Jag är dock inte ledsen för mitt G, det betyder ju att det jag grävde var bra och håll en hög standard. Nästa gång jag gör samma övning kommer jag hinna mycket längre på samma tid.

2 käppar är utsatta för att markera var jag ska ha botten på diket. Det gäller att hela tiden följa dem så inte diket blir slalomformat.


Diket sett från förarplats


Diket sett från käpparna


Just nu känns det bara så himla helrätt och jag är glad och nöjd över att det gått så mycket framåt de senaste två veckorna. Man märker hur  mycket man påverkas av plugget, går det bra känns hela livet lättare. Går det dåligt är man ju nästan deprimerad när man går därifrån. Imorgon har vi vård på maskinen och vid 17-tiden tar vi helg. Härligt :-)!

Bullbak

Igår kväll fick jag utlopp för mina hemmafru gener. Det blev kanelbullsbak hemma hos två grabbar i klassen. På lägret där jag bor är ju köket en större katastrof, så där vill man knappast börja knåda en deg. Det blev inte så många bullar, men desto större :-). Väldigt saftiga och smaskiga *mums*

Väldigt suddig bild, men jag skyller på fotografen ;-)

Hemligheten med mina kanelbullar är vaniljsocker i degen och mandelmassa som fyllning

Ögonoperation

För några veckor sen var jag på en konsultation för en laseroperation av mina ögon. Fick titta i 5 olika maskiner där hela ögat analyserades. Därefter droppade de bedövningsdroppar i ögonen och petade med nåt instrument för att kolla hornhinnans tjocklek. Jag har inte så stort synfel; -1.75 på höger och -2.75 på vänster, så den metoden som skulle passa mig bäst är LASEK. Med åren har jag också blivit torrare och torrare i ögonen, det kommer också bli bättre efter en operation.

Har funderat på det här ganska så länge, speciellt efter att jag fått veta att massa folk i min närhet gjort en operation med gott resultat. Det har dock alltid varit en ekonomisk fråga. Mycket pengar, även om det förmodligen lönar sig i längden. Är ju inte direkt billigt med linser, vätskor och glasögon. Nu har jag ändå bestämt mig för att kosta på mig en operation. Hittade ett ställe i Umeå där det "bara" kostar 11'900,- per öga.

Det jag är absolut oroligast för och som känns läskigast, är att ögat kommer hållas helt uppspärrat med en klo-liknande sak. Jag kommer vara bedövad i ögonen men jag kommer ju fortfarande se allt som görs. Usch! Tur att det bara tar 15 min per öga, det ska man väl stå ut med?!

Vänner

Jag är lyckligt lottad som har så bra vänner. Vänner som finns i vått och torrt, som varit med mig under min jobbigaste period i livet och fortfarande är kvar. Vänner som fråga hur jag mår och vågar ta emot svaret, som vågar stå kvar fast det är jobbigt. Vänner som jag skrattar ihop med, har kul tillsammans med, trivs med. Vad skulle jag vara utan mina vänner? Hur tråkigt skulle inte livet vara utan dem?

Jag har vänner från många olika delar av mitt liv. En del man inte hörs med så ofta, andra lite närmare som jag pratar och ser så ofta jag bara kan. En del vänner behöver jag inte ha tajtare kontakt med, vi hörs när vi hörs och ibland blir det bara några gånger om året. Det som är skönt med de vännerna är att när vi väl ses, så är det som ingen tid varit emellan. Allt känns väldigt naturligt och kravlöst.

Sen finns det de vänner som jag märkt är mina allra bästa vänner. De är inte många, kan räknas på ena handens fingrar. Dessa vänner har orkat vara kvar även när helvetet brutit lös, de finns kvar även när jag är ute och far i hela vida världen. Jag kan gråta helt öppet med dem utan att det känns ett uns konstigt eller krystat. Dessa vänner är jag oerhört tacksam att ha i mitt liv. Jag är stolt över att få vara deras vän och jag är stolt över att ha dem som vänner. Ni vet vilka ni är och jag vill bara säga: I love you girls!

Home Sweet Home...

Det är sååå himla skönt att vara hemma! Går omkring och ler och njuter av mitt lilla hem hela tiden. Helt underbart att ha tillgång till alla sina saker och kläder, kunna laga riktig mat och kunna åka iväg till Friskis och träna. Trädgården har så smått börjat vakna till liv och det är massvis med knoppar som är på väg upp. Man blir liksom lite glad i kroppen när något man tryckte ner i jorden i höstas börjar leta sig upp :-).

Näringsrik hemmalagad mat :-)


Tog fram min fallskärm som har legat i en kartong hela vintern. Behöver packa om reserven och byta batteri på Cypresen (räddningsutlösaren). Sen är man redo för en ny hoppsäsong :-)

Släntning

Jävlar vad svårt det är att få till en rak, jämn och med lagom lutning slänt. Höll på en hel förmiddag utan att riktigt få till det. Fast jag får inte ha för höga krav på mig själv, det var ju allra första gången jag gjorde detta. Det är ändå lätt hänt att man vill kunna det perfekt redan från första början. Måste bli bättre på att sänka ribban och låta allt ta sin tid. Så länge det går åt rätt håll och jag blir bättre och bättre hela tiden behöver jag ju inte slita mitt hår av förtvivlan. Men det är svårt att träna sig på att vara nöjd även om resultatet inte är felfritt.

Lite svårt att se kanske men längst till höger i bild så är tanken att det ska vara en plan yta, till exempel en väg.


Nu säger jag hej då till min kära maskin på ett tag. Nästa vecka får jag en ny. Men jag gråter inte riktigt, den här är så jädrans instabil. Även om den har stödben så far den runt som en pulka på snön.

Pinkod

Pratade precis med mamma i telefon. Hon stod och skulle ta ett saldoutdrag i en bankomat. Så kommer hon inte ihåg sin kod. "Jamen va faan. Vad hade jag för kod nu då?" Jag försöker med att hon kanske kommer ihåg knapptryckningarna om hon bara kollar på siffrorna. "Nä nu kan jag inte försöka nå mer. Nu har jag slagit 2365 två gånger i rad utan att det fungerat. Nu kan jag inte prova nå mer för då tar de kortet för mig". Men vänta nu... Varför slår du samma kod två gånger i rad om det inte fungerar första gången? Mycket märkligt...

Berg- och dalbana

Gröna Lund har en nyhet för i år. En berg- och dalbana som heter Insane. Man sitter på sidan av själva rälsen och stolarna roterar olika mycket beroende på passagerarnas vikt.

Någon mer än jag som är sugen att åka :-)?

Husgrund - Godkänd :-)

På väg hem från plugget idag gick jag om en tant som förmodligen varit på vårdcentralen eller liknande. Hon hade de där blåa skyddsplasten kvar runt skorna. Pinsamt värre, hon hade säkert gått nån kilometer. Och vad halt det måste ha varit, noll friktion alls.

Fick till min husgrund idag, blev riktigt nöjd själv. Enligt läraren var den "Helt klart godkänd". Så himla skönt :-)!

Ganska så djup blev den. Himla nöjd med kanterna och bottnen som var relativt jämn och slät. Pinnen i mitten och staketet runt grunden markerar flukten.

Flyttbar fluktpinne med fluk i bakgrunden. Tricket är att få den främre blåa i samma kant och höjd som den bakre blåa. Då vet man att djupet i grunden är lagom. Vi kommer även lära oss gräva efter laser, men först ska vi lära oss hur man gör "för hand".

Oftast har jag fått så himla mycket sand och snö över själva schaktbladet, hjulen och stödbenen. Fick ett långt pekfinger igår från läraren som sa åt mig: "Jannica, det är ingen stridsvagn du kör". När jag tänker efter så är det nog lite så jag kör. Är inte så försiktig utan brakar på. Man blir helt enkelt lite skadad av att ha kört pansarterrängbil i några år.

Husgrund

Grävde en husgrund idag. Eller rättare sagt; försökte mig på att gräva en husgrund. Det gick käpprätt åt helvete! Kunde verkligen känna vad läraren tänkte när han kom och inspekterade: "Men lilla gumman, hur tänkte du nu? Varför gjorde du inte som jag sa?". Ibland säger en blick mer än tusen ord. ALLT gick fel med husgrunden; kanterna blev inte raka, botten blev ojämn, grunden blev djupare och djupare, flukten stämde inte (fast då föreslog läraren att jag skulle flytta flukten istället för att behöva gräva om. Omtänksamt av honom).

Ena kortsidan. Än så länge har jag väl läget under kontroll. Det började spåra ur när jag närmade mig det andra hörnet.

Här ser man verkligen hur ojämna kanterna är.

Läraren tjatar hela tiden om att "Fyll skopan, fyll skopan. Töm inte innan den är helt full". EN sak jag faktiskt fick till idag.


Det snöade idag också, inte helt lätt att se var man behöver jämna till lite extra.


Här är då min husgrund "klar". Kortsidorna syns till höger och vänster i bild. Hade tänkt börja ta upp beställningar på jobb nu men anar att ni vill jag ska träna bara liiite till?? ;-)

Fallskärmshoppning

I helgen fick jag mig verkligen en tankeställare. Fallskärmshoppning är MYCKET farligare än jag trodde. Det sker många fler olyckor och dödsfall än jag hade kunnat tänka mig. I Sverige är det runt 3000 aktiva hoppare varje år som tillsammans gör 100'000 hopp. Statistiken säger att:

på 100'000 hopp dör en människa

på 1000 hopp skadas en människa

Är man aktiv hoppare så är det rimligt att man kanske gör några tusen hopp under sin karriär. Alltså kommer man råka ut för fler än 1 olycka. Kan ju bara se till mig själv som redan gjort en kraschlandning. Förhoppningsvis blir man bättre och bättre på att både flyga och landa sin skärm. Jag har varje fall inte tänkt bekräfta statistiken angående dödsfallen.

Helgen har varit väldigt innehållsrik och nyttig och nu verkligen läääängtar jag efter att hoppsäsongen drar igång så jag får ta fram min fallskärm och hoppa, hoppa, hoppa :-)!!!

RSS 2.0