Upp före tuppen

Ledig idag, så jädrans skönt! Var helt slut igår efter träningen, somnade på soffan innan jag ens hunnit duscha. Känner mig lite sliten faktiskt. Det här tuffa arbetslivet är nytt för mig. Har visserligen jobbat tidigare, men aldrig med så här tidiga mornar. Jag börjar kl.6 mån-tors och för att hinna i tid står klockan på 04:10!! Det känns inte riktigt mänskligt!

Min mamma gick upp 05:15 på sitt förra jobb och jag vet inte hur många gånger jag sa åt henne att: "Det är ju helt absurt, så tidigt ska man inte behöva gå upp. Det är inte värt det!". Och helt plötsligt är jag själv där, fast ännu värre. Samtidigt är jag förvånad hur fort man anpassar sig och skapar en rutin i kroppen. Jag går och lägger mig senast 22 på kvällarna (försöker varje fall) och faktum är att jag inte är speciellt trött på dagarna. Visst har jag en burk koffein-tabletter i bilen men än så länge har jag inte behövt knarka.

Det här är den stora nackdelen med mitt jobb, tidiga mornar, långa arbetsdagar och tidiga kvällar. Hinner knappt säga Hej till killen innan jag säger God natt. Fördelen är samtidigt att jag är helledig fredag, lördag och söndag. Helt otroligt skönt, känns riktigt lyxigt.

Fastkörning

Idag körde jag fast med dumpern. Det var nästan förutbestämt då det bara var skitmaterial (lera, torv, gyttja) där jag skulle backa upp. Var så försiktig och backade bara så långt jag var tvungen för att slippa tippa materialet på vägen. Ändå gick det inte riktigt som jag ville. 6-hjulsdrift, diffspärrar och lågväxel kunde inte hjälpa mig idag. Det var så otroligt mjukt och när jag försökte ta mig därifrån så grävde jag mig bara djupare. Till slut slirade 4 hjul samtidigt, då är det inte så enkelt att komma nånvart. Grävmaskinen fick komma och lyfta upp flaket, då gick det bättre :-)


Syster yster i gröna kläder

Idag har min lilla syster yster ryckt in i lumpen. Det kan vara så att jag haft en aningens, liten, pytteliten inverkan på henne. Inte för att jag tagit beslut åt henne, men jag har nog fler än 1 gång hävdat att vi tjejer i syskonskaran har ett ansvar då brorsorna inte gjort lumpen. Hon har uppdaterad mig en gång i timmen under dagen och det har varit riktigt roligt att följa hennes tankar och funderingar och allt som händer på Livgardet. Det sista messet fick mig att dra lite på smilbanden:

"Det jag säger nu gäller tills ni hör vidare order FRÅN MIG.
Är det uppfattat?
Dåså. FÖRSVINN UR MIN ÅSYN"

Vinprovning

I fredags var jag på vinprovning för första gången i mitt liv. 2 röda viner och 2 vita viner provades. Jag är inte jätte förtjust i vita viner, men faktum är att jag faktiskt gillade dem (nu när jag vet hur man ska göra för att få fram alla smaker ordentligt). Allra först ska man såklart titta på vinet, rulla runt det i glaset och sen lukta på det. När man ska smaka ska man inte bara ta en sipp och skölja ner det så fort som möjligt utan så här gör man:

1, Ta en liten sipp i munnen
2, Forma munnen som en strut och "sörpla" lite (utan att svälja, gör inget att det låter ovårdat)
3, Tugga lite för att fördela vinet i hela munnen
4, Svälj och känn smakerna explodera i munnen

Jag lovar att det blir en helt ny smakupplevelse på detta viset


Jag - en sliten 28-åring???

Onsdag och torsdag körde jag dumper så det rykte om det. Gasen i botten hela vägen och i en nerförsbacke lyckades jag slå hastighetsrekord som heter duga (vågar inte ens skriva hur fort det gick, dumpern är bara reggad för 30 och det överskred jag DRAMATISKT!!). Kände när jag kom hem från jobbet i torsdags att jag hade lite ont i svanken. Upptäckte också att kroppen har blivit otroligt snedbelastad. Musklerna som sitter på sidan om ryggraden är dubbelt så stora på höger än på vänster sida. Hmm... Det är ju jäkligt illa om 2 ynka (!!!) dagar i dumpern ska ge mig åkommor som man brukar få efter 40 års slit i branshen. Dessutom har jag ganska bra fysik från början, tränar regelbundet och försöker sträcka på mig och gå ur dumpern varje rast. Idag känns det bättre, men då har jag också smörjt ryggen med Ipren.


Första sockan klar. Riktigt nöjd faktiskt, den passade perfekt på killens fot. Hälen och tå'n är förstärkt (stickade med dubbla garn) för att tåla lite mer.

 

Har tagit det lugnt i helgen, lite mys i soffan framför tv'n, god mat och dryck och gosigt sällskap. Hann göra klart en socka (vintern kanske kommer snabbare än man tror) och nästa försöker jag få klar till helgen. Jag och killen ska bila ner till Örebro för att ta upp mina sista prylar och på 15 h i en bil hinner man några maskor :-)

Skoter

Skotersäsongen närmar sig och jag har (ofrivilligt) blivit indragen i planeringen. Har aldrig i hela mitt liv åkt skoter så jag kan inte riktigt förstå fascinationen över det. Det verkar nästan vara som en drog, ett beroende. Så fort det börjar bli kallt ute blir folk (läs: killar) som galna och nästan religiösa (börjar be till gud om snö). Vinterkläderna tas fram och ses över, skor köps och sockor stickas (av mig). Det är helt sjukt vad dyr hobby detta är.

Man kan ju tänka sig att det mesta är en engångskostnad. Från början måste man inte bara införskaffa en skoter, utan man ska dessutom ha varma kläder (med rätt märke), skor, vantar, hjälm, balaklava, skoterglasögon och underställ. Det är dock inte nog här utan varje år ska man köpa nytt, man vill ju ha det senaste liksom. Puh! Skoter skaffar man bara (som jag även brukar säga om barn) när man har lite pengar över.

Hur som helst. Killen beställde en hjälm från England (över 2000,- billigare för exakt samma). Han var dock lite osäker på storleken. Provade visserligen i en butik, men det är ju oftast så med storlekar att de skiljer sig lite mellan olika märken. Och otur som man oftast har, så var hjälmen naturligtvis för liten. Han stod och velade mellan två storlekar och tog såklart fel. Tur, tänkte han. För jag har mindre huvud än han och alltså kan jag ändå ha hjälmen. Vet dock inte riktigt om 3700,- är vad jag vill lägga på en hjälm, på en hobby jag inte ens har.

Skoter; den anonyma hobbyn ;-)


Sock-stickning

Killen har köpt skoterskor och behöver varma sockor som håller fötterna torra. Eftersom jag är lite pysslig av mig och gillar handarbete så beställde vi hem garn. Man kan ju tänka sig att det ska vara billigare att göra saker själv (typ hembakat, matlådor, snickra veranda mm) men i det här fallet hade det förmodligen varit billigare att köpa färdiga sockor. Det dyraste garnet kostade 69 kronor per nystan!! (Visserligen ekologisk 100% ull, men ändå).

3 olika garntyper köpte vi, alla med 100% ull. Nu ska här stickas och provas för att se vilka som är skönast, håller bäst och är varmast. Man behöver inte bekymra sig för att vara sysslolös i helgen i det här huset varje fall ;-)

Sakta men säkert går det framåt. Garnet är helt underbart att sticka med och väldans mjukt. Blir nog skönt att ha i skorna.

Mys söndag

Söndagar är lite extra mysiga tycker jag. Speciellt nu när det är lite kyligare och ruggigare ute. När hösten och vintern närmar sig blir det mer och mer mysigt att vara inomhus. Man kryper upp i soffan under en filt, dricker te, eldar i kaminen. Idag gick jag upp strax efter 10 och hade en sån där härligt, mysig känsla i kroppen. Fick för mig att jag skulle baka scones. Det är ju ett sånt bröd som både går extremt fort och som man dessutom alltid har ingredienser till hemma.

Hittade ett recept på www.recept.nu med äpplen i som jag tyckte lät smaskigt. Jag är ju en brödnarkoman, älskar allt bröd. Speciellt det hembakta, kan äta precis hur mycket som helst. Så det var ju ganska självklart att jag skulle gilla det. Killen däremot. Han sa inte så mycket men i och med att han la rökt hushållsmedvurst på så anar jag att han inte var lika förtjust som jag. Själv hade jag philadelphia och ost på, marmelad är allra bäst men det fanns tyvärr ej  hemma. Men medvust på äppel- och kanelbröd???


Skoptänder

Det blir stort slitage på grävskopans tänder, speciellt när det bara är en jädrans massa sten. Tur de är utbytbara.

Nya vs. gamla skoptänder. Liiiite skillnad om man säger så

Hur man gör en grusväg

Wow, jag vet (även i praktiken) hur man gör en grusväg.

*Allra först går skördaren och tar bort träd som står i vägen.

*Sen kommer skotaren och fraktar bort dem.

*Därefter avtäcker man marken, dvs tar bort mossa, stubbar, stora sten, buskar mm och lägger dem på sidan av.

*Sen gräver man upp bra material där diket ska vara och lägger på själva vägen. På så sätt får man en grund för var vägen ska gå och hur bred den ska vara.

*Därefter tillförs förstärkningslager. Kan bestå av lite olika sorters material beroende på hur mkt vikt vägen ska tåla och vad den ska användas till. Förstärkningslager kan vara nån typ av krossat berg till exempel sorteringen 0-200.

*Man lägger sen på bärlager som oftast är ett lite finare grus än berg, till exempel 0-70.

*Ovanpå det lägger man sen ett ännu finare grus (slitlager), vi använder 0-30 till översta lagret.

Mellan alla lager går man några vändor med välten för att packa det ordentligt.

Här ser man avtäckningen som ligger på sidan av vägen. Avtäckningen flyttas sen utanför vägområde (dvs utanför diket).

Diket på högra sidan är gjort, vägbanken har fått sin form. På vänster sida ligger avtäckningen fortfarande kvar och diket återstår. Dessutom ska det på flera lager med grus på vägen.

Idag fick jag nog!

Flera nätter nu har jag vaknat av nåt märkligt knackande. Det låter liksom som att det kommer inifrån huset, men ändå inte. Så kom vi till slut på vad det var. Fönstret utanför sovrummet har inga foder så isoleringen hänger lite halvt utanför. Det har ju naturligtvis fåglarna kommit på och det är ett jäkla intresse att ta med sig till deras bo.

Men så imorse hade jag fått nog. Så dagen har tillbringats utomhus med att dels plasta fönstret som inte har nåt färdigt foder (ingen idé att sätta upp då vi ska byta fönster till våren) dels sätta plankor under underspikningen (det har varit som en glipa däremellan).

Nu ska väl ändå inte fåglarna hitta in och sno gullfiber? Skulle det nog knacka inatt igen tar jag slangbellan och går ut och skjuter ner dem!

"Jag ser det snöar, jag ser det snöar..."

Riktig vinter här nu. Inte så jätte mycket snö där jag bor, men desto mer där jag jobbar. Tur man har fått hämta ut varma arbetskläder :-)

Försök hitta stakkäpparna som markerar var vägen ska gå ;-)

Dikeskörning med hjullastare

Halt på vägarna, en vält att dra, oplogat och en mikrosekunds titta-på-något-annat-än-vägen. Vad händer då? Jo, man glider ner i diket. Först blev jag mest chockad och skräckslagen över hur mycket hjullastaren lutade, var rädd att den skulle välta (som jag alltid är när det lutar, trots att alla hävdar att "så länge du har armen nära backen är det omöjligt att lägga omkull en hjullastare). Jag hävdar bestämt att det aldrig finns något som heter omöjligt, tills motsatsen är bevisad.

Ser inte så mycket ut för världen, men jäklar vad dumt jag satte mig.

 

Gjorde några tappra försök att komma upp genom att både försöka backa och köra framåt. Gav dock upp hoppet och ringde min arbetsgivare istället. Var lite besviken på mig själv för när jag i framtiden kommer ut själv på ett jobb och råkar köra i diket, finns det ingen vän att ringa som kommer och hjälper mig. Det här borde jag ha klarat själv. Samtidigt var jag rädd att sätta mig ännu värre. Och jag kan alltid tänka att "jag är nybörjare, allt är svårt första gången". Till min räddning kan sägas att till och med min arbetsgivare hade det lite bökigt att ta sig upp, det var alldeles för halt och hjullastaren fick inget grepp.

 

(Kanske ska tillägga att vi faktiskt övat "dikeskörning" på skolan. Det fanns ett dike för G och ett annat för VG. Båda var dock ganska simpla då man kom tvärs diket och paddlade sig upp med hjälp av skopan. I det här fallet hade jag ingen skopa och jag gled snett ner i diket, med baken först. Nej, ett sånt här MVG dike har jag inte fått lära mig)


En olycka kommer sällan ensam...

Är helt slut, huvudet känns som det håller på att spricka och jag är trött som bara den. Det har varit en tuff dag och jag bara längtar tills jag har duschat och får gå och lägga mig.

Min arbetsgivare var tvungen att fara från jobbet senast kl.15 (i vanliga fall brukar vi köra till 18-19) och som alltid när vi måste gå tidigare, blir det stressigt. Trots att vi skulle jobba 3 timmar kortare var han inställd på att hinna så mycket som möjligt, ja gärna lika mycket som normallång dag. Jag blev stressad och såklart så strulade allt jag skulle göra. Det gick inte att tanka, jag glömde låsa bommen och fick fara tillbaka, det var glashalt på vägarna och jag var livrädd att fara i diket, nyckeln till hjullastaren var knasig så jag började fundera på om det var IQ-lås på den.

När vi väl kommer in till stan, med 15 min tillgodo, upptäckte jag att cykeln hade punktering. Eller inte riktigt punka heller, typ hela däcket var skevt och slangen hängde utanför. Kan inte i min vildaste fantasi begripa vad som hänt. Är det nån som driver med mig eller? Istället för att ställa cykeln hos arbetsgivaren och låna en bil, valde jag att börja gå. Vad tänkte jag med egentligen? Samtidigt förstår jag mig själv, han hade ju bråttom och jag ville inte vara till besvär. Cykeln förde ett jävla oväsen och gick inte att rulla, så den lämnade jag av vid närmaste cykelställ. Hmm... Hur skulle jag nu ta mig hem?

Började gå och tänkte att "en promenad på 1,5 h är nog bara skönt, så slipper jag ju fara och träna ikväll också". Jovars, tanken var ju god men med min huvudvärk ville jag bara hem på sturt! Jo, jag går ner på stan och tar bussen. Hmm... Fast jag har ju inga pengar, plånboken ligger på köksbordet och det går inte att betala med SMS-biljett. Jo, jag ringer nån jag känner och hör om de kan hämta mig. Hmm... Fast jag känner typ ingen här och de jag känner är i Stockholm eller så jobbar de. Jo, jag får ringa efter en taxi. Hmm... Fast batteriet i mobilen var dött.

När nåt börjar strula, så börjar faan allt strula! Hur som helst så slutade det med att jag gick in på hotellet här i stan och bad de ringa efter en taxi. Så fick taxikillen vänta i bilen medans jag hämtade plånboken.
Som om inte allt detta var nog så fick jag inte upp bultarna på däcken när jag skulle byta till vinterdäcken. Jag som måste köra bil imorgon till jobbet och jag vet ju att det är glashalt på vissa partier. Den stora frågan är: Ska jag chansa och åka ändå? Man borde väl klara sig om man kör riktigt lugnt och försiktigt??

Vintern är på väg

Det märks att hösten är på väg i norrland. Eller rättare sagt; att vintern är på väg. Kylan har så smått börjat komma och långkallingarna har åkt på. Vissa dagar tar jag till och med på mig termobrallorna. Jag är en sån som hatar att frysa. Det märkliga är att trots att det är minus på nätterna kan det vara så pass varmt att man knappt behöver jacka på sig under dagen. Kanske inte är unikt för norrland på något sätt, men det var länge sen jag upplevde detta.

Imorse när jag åkte hemifrån (vid 04:45) var det barmark och nån plusgrad. När jag sen kom fram till jobbet (bara 7 mil hemmifrån) var det snö och is på backen! Jäklar alltså, kändes märkligt att se snö igen (samtidigt fick jag mig en påminnelse om att jag måste byta till vinterdäck i helgen). Samtidigt fick jag en alldeles mysig känsla i kroppen. Jag gillar trots allt snön. Ser fram emot vintern och kylan. Trots allt finns det få dagar som slår en riktigt solig och molnfri vinterdag.



Praktiken rullar på och de sista tre veckorna har jag kört dumper som bara den. Börjar till och med få lite kläm på den. Att köra och tippa av lasten är inte nån konst, men att köra effektivt och tidsbesparande kräver lite träning. Bara en sån enkel sak som att lära sig använda avgasbromsen och retardern, eller att inte dra upp flaket helt beroende på hur mkt det lutar, eller att komma rätt under skopan första gången man backar utan att behöva ta om. Det finns mycket att lära, trot eller ej. Det kändes ändå bra när min arbetsgivare sa till mig: "Nu känner jag att jag kan skicka dig själv på ett jobb och veta att du fixar det".

Här ska det bli en väg och jag har fått tippa lass-i-lass. Det gäller att lägga varje lass så nära varandra som möjligt och gärna så rakt som möjligt.


Värsta urgrävningen inför brobygge

0-54272f0ac0b60a1695bf7bfc9ddc46e8.png

Kolla varifrån!

Värsta urgrävningen inför brobygge


RSS 2.0