Börja dagen med lite frukostkärlek :-)

Kärlek i en liten (te)sked


Nu har min bägare runnit över - med råge!!

Jag tycker nog själv att jag har ganska så stort tålamod och kan stå ut med väldigt mycket som jag egentligen tycker är fel eller galet. Men tro't eller ej, även jag har en gräns. Den gränsen blev väldigt tydlig häromveckan när jag bröt ihop (ja, nu överdriver jag lite men det kändes nästan så just då) och nästan flyttade till lägenhet för att "Så här kan vi inte ha det längre, vi kan inte bo i ett halvfärdigt ruckel".

Jag syftar såklart på allt som "nästan" är klart här hemma. Köket saknar salning och foder runt alla fönster, hallen saknar golvlister och foder in till köket, badrummet saknar en liiiten silikonfog vid tröskeln, vardagsrummet saknar salning och foder runt fönstret, källaren saknar... Ja, jag kan fortsätta i evighet. Å för att inte ens nämna utbyggnaden. Vi har arbete så vi klarar oss helt enkelt.

Jag kan förstå att "småsaker" som foder och lister inte blir av. Det är precis som att det är så liitet jobb, "det gör man ju på en kväll". Varför gör man det då inte? Jag hatar att ha halvfärdiga saker, jag drivs av att bli klar, det är en enorm tillfredsställelse för mig. När man får bocka av det på listan liksom. Efter mitt sammanbrott funderade jag lite och kom fram till att det här är ju inga småsaker. Det tar flera timmar och faktiskt dagar att bli klar med.

Som det här med att gömma isoleringen runt ett fönster. Först ska man räkna ut hur mycket virke som går åt, sen åker man till brägår'n och handlar, sen ska man mäta exakt och kapa ut rätt längder, sen ska brädorna slipas ordentligt, sen ska de målas x-antal varv (och torka mellan varje) och sen, SEN ska de sättas upp. Det ska också tilläggas att alla fönster har olika mått. På nåt vis så förstår jag varför detta inte blivit gjort tidigare.

Jag vill inte påstå att jag är lat av naturen, däremot har jag blivit mer tidsmedveten och förstår att "tid är pengar". Därför har jag nu beställt färdiglackad salning på nätet - bara att kapa till i rätt mått. Dyrare men oh så mycket smidigare. Vissa saker betalar jag hellre för än tjänar några hundralappar på.

Dessutom kan jag nu bocka av "Hallen" på listan. Den har jag faktiskt gjort i ordning i veckan. Golvlister längs alla väggar och dessutom invändigt foder och foder i övergången till köket. Killen kommer säkerligen inte bli nöjd, för jag hoppade över en sisådär 5 steg. Brädorna är vare sig slipade eller målade. Jag resonerade dock så här: Det måste vara viktigare att vi får upp brädorna så det ser någorlunda beboeligt ut, än att de ska ha rätt färg.

 
Före:







Efter:

Jag bara njuuuuter :-) :-)


Sanningens minut

Har helt missat att berätta hur det gått med "Neu Lash" försöket.


Ni kommer väl ihåg hur fransarna såg ut innan försöket:

Jag böjde alltid fransarna rejält, annars stod de absolut rakt ut.


1 månad senare:

Typ ingen skillnad. Eller njae... liiiite skillnad kanske - om man kollar med förstoringsglas.


3 månader senare:

Nu jäklar kan man ju faktiskt se att det hänt nåt! Fransarna är längre, både uppe och nere. Dessutom upplever jag att de är lite tjockare alternativt att jag har fått tätare. Har även märkt att jag inte kan böja dem lika mycket längre, då slår de i ovanför ögonlocken.


Så summan av kardemumman: Neu Lash funkar faktiskt. Dock behövde jag använda det varje dag i 3 månader istället för 2. Nu använder jag det bara några gånger i veckan för att bibehålla längden. Jag är på det stora hela väldigt nöjd :-).

RSS 2.0